Helsingfors universitet
När det gäller forskning om 1700-talet är jag intresserad av ämnen som rör idéhistoria, kultur, känslor och begrepp. Dessa inkluderar förhållandet mellan det rationella och det irrationella, upplysningsfilosofin som en form av handling, antikens ideologiska och stilistiska arv, den retoriska mångfalden och pragmatismen i litterära genrer, den metafysiska bakgrunden till politiskt tänkande, censur och hemlig litteratur, känslomässiga gemenskaper och betydelsen av känslor i produktion och mottagande. Eftersom jag också är intresserad av Voltaire-studier är jag intresserad av den emotionella ”närvaron” i Voltaires verk i kontinuiteten av läsning och mottagandet av det som läses som en kulturell praktik. Nätverk och deras roll i mottagandet och de-/rekonstruktionen av betydelser, särskilt ur ett digital humaniora-perspektiv, är också av intresse för mig.
I min masteruppsats, « Criez et qu’on crie ! » La Relation de la mort du chevalier de La Barre de Voltaire en tant que représentant du genre du témoignage et du dialogisme sensible avec l’autre (Helsingfors universitet, 2025), undersöker jag Voltaires pamflett om La Barre-affären (1766) ur ett vittnesmåls perspektiv. Med hjälp av Voltaires text vill jag beskriva dialogen mellan jaget och det andra, där begreppet sanningsenlighet i samband med vittnesmål spelar en central roll. Idén om sanning återspeglar framför allt vad som kan avgöra ett vittnesmåls riktighet och i sin tur också undergräva dess trovärdighet. Jag tolkar Voltaires text som en rekonstruktion av faktiska händelser och ett ”monument” som genom en dialog mellan olika uppfattningar om sanning syftar till att ge sina läsare och eftervärlden en exemplarisk bild av den orättvisa och omänsklighet som religiös fanatism orsakar. Studien ägnar också särskild uppmärksamhet åt den diskursiva ”schematiseringen” av känslor, dvs. hur diskursiviteten i en viss situation kan påverka uppväckandet av känslor hos läsaren utan att direkt hänvisa till känslomässiga ord eller uttryck som beskriver känslor i sig. Studien undersöker också 1700-talets uppfattningar om känslighet. I samband med La Barre-fallet används till exempel beskrivningen av fysisk tortyr och lidande för att reflektera över kroppslighetens närvaro i läsupplevelsen och dess betydelse för att väcka sympati.
Swedish 
Finnish